Utbild­ning i klar­språk för offent­li­gan­ställda

“11 §  Språket i offentlig verk­samhet ska vara vårdat, enkelt och begrip­ligt.”

Det här säger språ­klagen (Lag 2009:600) om hur myndig­heter ska kommu­ni­cera. Ändå ser vi ofta texter som är svåra att läsa och förstå.

Anled­ningen är ofta att man saknar kunskap och erfa­renhet av klar­språk. Man skriver så som det alltid har skri­vits på myndig­heten: tungt, byrå­kra­tiskt, och svår­tolkat. Det finns en lång tradi­tion av svårt språk inom svenska myndig­heter, men även en tradi­tion av att kämpa för klar­språk.

Klar­språk på SCÖ

Samord­nings­för­bundet Centrala Öster­göt­land jobbar aktivt med klar­språk, så att vi kan berätta om det vi gör på ett sätt som alla kan förstå.

Vi ser många fördelar med klar­språk. Till exempel är texter skrivna på klar­språk snabba att ta till sig, och sparar tid för läsaren. Man förstår det man läser och kan lätt hitta den infor­ma­tion man behöver. Då behöver man inte mejla eller ringa till förbundet för att få infor­ma­tionen, och förbundet sparar tid.

Klar­språk under­lättar för alla typer av läsare, från hand­läg­gare och anställda till chefer och besluts­fat­tare. Ingen vill ägna en halv­timme åt att kämpa sig igenom en tung text när samma text på klar­språk går att förstå på några minuter.

Utbild­ningar

För att bidra till klar­språ­kets använd­ning inom våra myndig­heter, ordnar samord­nings­för­bundet kurser och utbild­ningar i klar­språk.

Vi håller kurser plats hos oss, ute hos andra aktörer, och digitalt/på distans.

SCÖ:s syn på klar­språk

Samord­nings­för­bundet använder en modell av klar­språk som består av fyra saker man behöver tänka på:

• syftet
• infor­ma­tionen som ska förmedlas
• själva texten
• layouten och textens utse­ende.

Alla fyra sakerna bidrar till läsa­rens förstå­else, men vikti­gast för att kunna skriva klar­språk är att man förstår syftet.

Budska­pets syfte

Syftet bakom en text avgör hur texten skrivs och presen­teras.

En läkare som har syftet att så korrekt som möjligt beskriva en pati­ents åkomma för en annan läkare, använder ett klar­språk med många tekniska termer och speci­fika, om än tunga, ord.

Samma läkare som ska beskriva pati­en­tens sjukdom för pati­enten eller närstå­ende, bör skriva på ett kort och konkret sätt, med vardag­liga ord – och komma ihåg att säga vad diagnosen betyder för pati­enten!

Båda sätten är klar­språk, men de fyller olika syften.

Infor­ma­tionen

En text skriven på klar­språk måste inne­hålla all infor­ma­tion som behövs för att uppfylla syftet, men inte mer.

Till exempel kan man inte beskriva av hur man lagar kaffe utan att nämna vatten – men man behöver inte gå in på vilka atomer som bildar vatt­nets mole­kyler.

Texten

Klar­språk­stext använder så vardag­liga ord som möjligt. Men den ska inte bli så gene­rell att man tappar infor­ma­tion.

Till exempel är ordet “jobb” ofta att föredra framför ordet “arbete” då “jobb” är kortare och enklare att läsa och förstå. Men man kan inte byta ut ordet “anställ­ning” mot ordet “jobb” trots att de hänger ihop, eftersom “anställ­ning” har en annan bety­delse än “jobb”.

Layout och design

Design för klar­språk innebär att man presen­terar infor­ma­tionen på ett sätt som gör den enkel att läsa och hitta i, till exempel genom att:

• skriva korta stycken
• använda punkt­listor
• använda rubriker och under­ru­briker
• använda bilder och grafik där det behövs.