Rättshaveristiskt beteende
Det finns en grupp människor som är svåra att gå till mötes och att uppnå ett fungerande samarbete med. I vardagligt tal kallar vi det för ”rättshaverism”.
Ett rättshaveristiskt beteende kan yttra sig som återkommande anklagelser, stark misstänksamhet, ständiga brev och telefonsamtal, inspelade samtal, utagerande på sociala media, många överklaganden eller krav som ligger bortom all rimlighet och som inte är förenliga med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Jakob Carlander, leg. psykoterapeut, handledare, föreläsare och författare beskriver hur ett rättshaveristiskt beteende kan yttra sig på en arbetsplats och hos myndighet, vad som orsakar det hos en individ och ger redskap för hur man kan hantera dessa komplicerade möten på ett sätt som lugnar den man möter. Föreläsningens viktigaste syfte är att ge en god kännedom om de verktyg vi har för att bemöta beteendet, med handfasta och konkreta råd vad man kan säga och göra. Föreläsningen tar också upp gränssättning ur juridiska och etiska perspektiv.
Exempel på punkter som kommer att behandlas i föreläsningen:
- Rättshaverism som psykisk ohälsa? Bakgrund i psykiatri och sociologi.
- Vilka kännetecken hör ihop med rättshaveristiskt beteende?
- Varför utvecklar man rättshaveristiskt beteende?
- Hur bemöter jag en person med rättshaveristiskt beteende?
- Att kommunicera på ett sätt som begränsar beteendet.
- Att bli anmäld – vad händer sedan?
- Sätta gränser, är det bra? Hur gör man?
- Domar och beslut från JO, IVO ,
- Arbetsmiljöverket och domstol.
- Några fallbeskrivningar.
Kontakt
