Kunskaps­un­derlag om basin­komst

Syftet var att under­söka om idéer kring basin­komsten skulle kunna användas av förbundet för att hjälpa männi­skor att delta mer i samhället och på arbets­mark­naden, och samti­digt ge dem bättre livs­kva­litet.

- Tanken väcktes vid FINSAM-konfe­rensen 2019 och vi har med det som en fråge­ställ­ning i Samord­nings­bron, ett av våra ESF-projekt. Men vi insåg att vi behövde mer kunskap om det för att ha ett bättre underlag för våra diskus­sioner och beslut, säger Mattias Berg­ström, förbunds­chef.

Den 17 september kommer förbun­dets styrelse att få en presen­ta­tion av mate­ri­alet och de ska sedan ta ställ­ning till om det är av intresse att arbeta vidare med förslagen. I så fall fort­sätter diskus­sionen om hur teori­erna och de tidi­gare erfa­ren­he­terna skulle kunna användas inom ramen för förbun­dets verk­samhet.

Basin­komst, vad är det?

Basin­komst eller negativ inkomst­skatt kan göras på olika sätt men förenklat är det en idé om att alla ska få en (låg) offent­ligt finan­si­erad inkomst utan behovs­pröv­ning eller krav på presta­tion. Tanken är att det ska ge en grund­trygghet så att indi­viden inte behöver oroa sig för att stå utan inkomst för att inte uppfylla kraven olika myndig­heter ställer eller hamnar mellan stolarna i olika system. Mindre oro och stress ger bättre hälsa och möjlighet att planera på längre sikt samt ge större frihet att själv styra sitt liv, något som i sin tur gör dem bättre rustade för att ta sig vidare. Argu­ment mot är till exempel att det blir för dyrt, att folk kommer att välja att inte arbeta eller delta i insatser, vilket vilket i sin tur kan leda till fattigdom samt att det är orätt­vist att folk ska bli försörjda utan krav på motpre­sta­tion.

Vad kan vi lära av tidi­gare expe­ri­ment?

Kunskaps­ö­ver­sikten togs fram av Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl. Anna-Carin Fagerlind Ståhl är medicin doktor och har en bakgrund som arbets­mil­jö­fors­kare och psykolog. Hon har på forskat kring psykisk ohälsa och moti­va­tion i rela­tion till arbets­miljö och arbetsliv. Christian Ståhl är professor i soci­o­logi och forskar kring arbets­livs- och välfärds­frågor, med särskilt fokus på sjuk­för­säk­ringen och samverkan mellan myndig­heter. Han verkar vid HELIX, ett forsk­nings­pro­gram vid Linkö­pings univer­sitet. De har samman­ställt resultat från de veten­skap­liga försök med basin­komst som har gjorts runt om i världen. Förut­sätt­ning­arna för försöken vari­erar men på det stora hela pekar på många posi­tiva effekter.

– När man tittar på hälsan så mår folk som får basin­komst bättre och det finns inget som tyder på att det ska ha en negativ effekt på arbets­mark­nads­del­ta­gandet, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Hon berättar att intresset har varit stort när de har pratat om basin­komst, och att hon insett att ämnet är laddat.

- Det är viktigt att skilja på vad som är empi­riska och vad som är etiska argu­ment, det blandas ihop. Det är viktigt att prata om bägge, men är tydligt med att det är olika saker.

I uppdraget ingick också att ge exempel på hur ett eller flera test skulle kunna se ut. Förfat­tarna ser både utma­ningar och möjlig­heter för att göra expe­ri­ment i Sverige.

Kunskaps­ö­ver­sikten finns att läsa i helhet i DiVA (Digi­tala Veten­skap­liga Arkivet):
Inven­tioner inspi­re­rade av basin­komst: Förut­sätt­ningar i lokal välfärds­po­litik och förvän­tade effekter på livs­kva­litet och arbets­mark­nads­del­ta­gande