Logotyp Samordningsförbundet Centrala Östergötland.

Kartlägg­ning och omvärldsa­nalys

Kugghjul.
Foto Annika Johansson
Uppdragets mål är att arbeta fram en arbetsmetodik och ett årshjul för ett systematiskt kartläggnings- och omvärldsanalysarbete.

Om uppdraget

Uppdraget är ett resultat av en önskan från förbundets medlemmar om att få en gemensam helhetsbild över medlemmarnas organisation och uppdrag kring arbetslivsinriktad rehabilitering. Uppdragets mål är att arbeta fram en arbetsmetodik och ett årshjul för ett systematiskt kartläggnings- och omvärldsanalysarbete samt att utveckla en digital organisationskarta som visualiserar arbetslivsinriktad rehabilitering hos SCÖ's medlemmar.

Uppdraget påbörjades under hösten 2018 och ingår som en del i ESF projektet Samordningsbron.

Omvärldsanalys

Arbetet med omvärldsanalys har bestått av utbildning i omvärldsanalys, framtagande av en omvärldskarta för SCÖ samt omvärldsspaning genom trendkortsanalys. Under uppdragstiden kommer arbetsgruppen arbeta med kontinuerlig omvärldsbevakning och trendspaning och därmed få underlag för årlig omvärldsanalys.

Kartläggning

Kartläggningsarbetet har bestått av kartläggning och analys utifrån fem områden:

  • Målgrupp
  • Insatser
  • Arbetssätt
  • Samverkan
  • Kommunikation

Kartläggningen bygger på intervjuer med nyckelpersoner i parternas organisationer. Kvalitativa analyser av intervjuerna resulterade i 7 konklusioner. De sju konklusionerna återfinns även i verksamhetsplanen för 2020 och kommer att följas upp genom nya intervjuer med nyckelpersoner under 2020.

Kartläggningen har även resulterat i deskriptiv data kring parternas organisering och uppdrag gällande arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa kommer att uppdateras och kompletteras under uppdragstiden och målsättningen är att kunna presentera dem i en digital organisationskarta. Målet är att kartan ska synliggöra arbetssätt och insatser, målgrupper, in- och utflöden samt samverkan inom och mellan organisationerna.

De 7 konklusionerna

Fragmenterat system – behov av samverkan mellan organisationerna

  • Ingen av förbundets medlemmar har ett tydligt uppdrag att arbeta med de individer som bortprioriteras och riskerar att hamna mellan stolarna.
  • Det saknas en fungerande struktur för samverkan kring dessa individer.
  • Hur organisationerna förhåller sig till varandra är betydelsefullt och har stor inverkan på samverkan kring behovsgrupperna. Därför är det av stor vikt att medlemmarnas personal får tillfällen att mötas och lära känna varandra. Detta bygger upp tillit och kommunikationskanaler över organisationsgränserna.
  • ”Ingen av medlemmarna klarar sig utan den andra” – men, vissa klarar sig bättre.

Begränsade resurser

  • Begränsade resurser och krav på resultat tvingar förbundets medlemmar till renodling i sina uppdrag.
  • Medlemmarna har inte möjlighet att arbeta med alla som har behov av deras tjänster utan tvingas prioritera och sätta begränsande kriterier för vilka som har rätt till deras tjänster.

Bortsortering av målgrupper/behovsgrupper

  • Grupper med störst stödbehov och som bedöms som mest resurskrävande tenderar att sorteras bort av de medlemmar som kan välja målgrupp.
  • Bortprioriterade behovsgrupper hamnar ofta hos någon annan av parterna. De grupper som bortprioriteras av flera parter riskerar att slutligen hamna hos socialtjänsten.

Behovsgrupper som nämns som bortprioriterade/bortsorterade är individer som:

  • Inte har rätt till försäkring
  • Inte gör framsteg
  • Saknar arbetsförmåga
  • Är omotiverade

Avlastning

Medlemmar som inte kan sortera bort individer hamnar i en situation där de ”sitter med Svarte Petter”, och uttrycker önskan om att bli avlastade genom samverkan med andra aktörer inom välfärdssektorn. Exempel på behovsgrupper som av medlemmarna ses som särskilt utmanade behovsgrupper att arbeta med är:

  • Utlandsfödda med omfattande grundbehov och kognitiva svårigheter där det saknas uppbyggda resurser för att möta behovet.
  • Personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst.
  • Målgrupper med komplex problematik med flera olika aktörer inblandade där ingen aktör har huvudansvaret.
  • Individer med ohälsa vars arbetsförmåga bedöms olika av medlemmarna.

Bristande samsyn

  • Parternas syn på arbetsförmåga är olika. Det är oklart vad det innebär att till exempel ”stå nära arbetsmarknaden”, ”vara job-ready”, ”motiverad”, eller ”anställningsbar”.
  • Bedömningar/skattningar/kartläggningar av individers behov och förmågor ser olika ut mellan parterna, och även mellan olika delar inom en och samma organisation.
  • Det finns en avsaknad av gemensamma bedömningsverktyg som möjliggör samsyn.

Behov av samordning av insatser

  • Det finns ett behov av samordning av aktiviteter och insatser, samt av att parterna säkerställer att det finns insatser som tar vid där andra slutar, och på så sätt möjliggör ett flöde för individen.
  • Det finns ett behov av arbetsträningsplatser i både anpassad och reel miljö, samt sociala rehabiliteringsplatser på olika nivåer.

Bristande kommunikation inom och mellan parterna

  • Okunskap om varandras roller och otydlighet i parternas uppdrag samt utrymme för tolkningar av dessa, både mellan parterna och inom respektive organisation, riskerar att ge negativa konsekvenser på olika nivåer till exempel genom att orsaka konflikter mellan parter, att individen hamnar i kläm, eller att en part tvingas utföra en annans parts uppgift.
  • Behov av uppdateringar om eller hur organisationsförändringar hos andra parter påverkar den egna organisationen, så att man kan agera proaktivt istället för reaktivt.

Lena Strindlunds avhandling

Länk till avhandlingen i helhet:

The Social Dynamics of labor market inclusion (DiVA, på engelska)

Populärvetenskaplig sammanfattning

Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköping universitet.

Serie: Linköpings universitets medicinska avhandlingar nr 1753, Linköping 2020

Den här avhandlingen handlar om samverkan inom arbetsmarknadsinkludering. Arbetsmarknadsinkludering är ett viktigt välfärdsuppdrag som syftar till att få
arbetslösa individer som är beroende av olika former av stöd från samhället till egen försörjning genom arbete. Uppdraget utspelar sig i en komplex samverkan mellan arbetslösa individer från utsatta grupper, myndighetsaktörer (arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun och region) samt arbetsgivare. Visionen är att denna samverkan ska fungera likt ett synkroniserat urverk där varje aktör har sin specifika roll och tillsammans samverkar för att uppnå arbetsmarknadsinkludering. Verkligheten vittnar dock om motsatsen och avhandlingen fokuserar på att öka förståelsen för dessa samverkansutmaningar.

Avhandlingen bygger på en intervjustudie med arbetsgivare och två fallstudier av samverkansprojekt inom arbetsmarknadsinkludering.

Resultatet visar att samverkan inom arbetsmarknadsinkludering präglas av sociala dynamiker som beskrivs som ett resultat av ett komplext samspel mellan de olika aktörernas synsätt på arbetsmarknadsinkludering, organisatoriska aspekter och sociala processer i projektorganisationerna.

Tre dysfunktionella sociala dynamiker tillika samverkansutmaningar lyfts fram i avhandlingen: Den första handlar om förekomsten av många olika och motstridiga synsätt hos myndighetsaktörerna och arbetsgivarna kring arbetsmarknadsinkludering och en oförståelse för och oförmåga att hantera dessa olikheter. Den andra berör destruktiva sociala grupprocesser inom samverkansprojekten där projektaktörerna grupperade sig och identifierade sig med likasinnade och distanserade sig från samverkande aktörer med andra synsätt. Den tredje belyser de maktkamper som uppstod i projekten mellan dessa grupperingar.

Avhandlingen visar hur en oförmåga att hantera dessa sociala dynamiker har en negativ inverkan på samverkan och till och med leder till att parterna väljer att dra sig ur samverkan. Detta är särskilt olyckligt i ett uppdrag som bygger på samverkan mellan myndighetsaktörerna och framför allt med arbetsgivarna. Utan en välfungerande samverkan försvåras arbetsmarknadsinkludering och många arbetslösa individer riskerar att bli kvar i utanförskap och ekonomiskt beroende av samhället.

Nyheter om området

Framsida på avhandlingen: The Social Dynamics of Labor Market Inclusion.

Lena Strind­lunds avhand­ling om samverkan inom samver­kan­sinklu­de­ring

20 december, 2020
Den 18/12 disputerar Lena Strindlund med avhandlingen "The Social Dynamics of Labor Market Inclusion" .

Relaterat

Trepart AF-kommun-individ

Hur kan samverkan mellan kommun och AF förbättras i individärenden?

Möjlighet att förlänga intro­duk­tions­jobb

Är det möjligt att förlänga introduktionsjobb om behovet finns hos individen?

Besva­rade avvikelser/Lex Heller

På den här sidan kommer vi att publicera inkomna avvikelser samt de svar som vi fått via våra medlemmar.

Språk­ut­veck­lares uppdrag kopplat till privat sektor

Kan språkutvecklarna på kommunen fortsätta att jobba med individer som fått anställning i privat sektor?

Väntetid efter försteg

Går det att undvika glapp/väntan i en individs resa?

Gråzon mellan aktörer

Vem finns där för individen när hen hamnar i gråzon mellan aktörernas uppdrag?

Avvikel­se­han­te­ring Lex Heller

Lex Heller är ett sätt att systematiskt samla in kunskap om områden där samverkan mellan samhällets aktörer brister.

Samord­nings­kartan

Med Samordningskartan vill vi skapa en överblick över vem som gör vad, hur och för vem inom inom våra medlemsorganisationer.

Prenumerera



Jag vill få information från Samordningsförbundet Centrala Östergötland till min inkorg. Jag kan enkelt avsluta prenumerationen.