Vad är BIP?
BIP (Beskæftigelses Indikator Projektet) är en dansk studie som undersökt vad som gör att personer utan arbete med komplex problematik kan närma sig arbete eller studier. Utifrån studiens resultat har forskarna tagit fram ett verktyg. Det kan användas som ett stöd för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska kunna komma vidare till jobb eller studier.
Studien pekade på några områden som är särskilt betydelsefulla för goda resultat, till exempel att:
- alltid ha fokus på jobb och studier med deltagaren
- undvika avbrott eller att personen inte har en insats
- arbeta med insatser med olika fokus som hälsa, jobb, och kompetens parallellt
- så långt som möjligt ha samma handläggare över tid
- handläggaren har tilltro till att deltagaren kan börja arbeta eller studera.
Den sista insikten visade sig ha den största betydelsen. Men den är också kanske den svåraste att styra och påverka, berättar Johanna.
– Det är ju jätteförståeligt att jag som handläggare inte alltid har tilltro till mina deltagare. De kanske inte dyker upp på möten eller har en svår problematik till exempel. Men handläggaren är inte ensam, det handlar också om vilka förutsättningar som finns i organisationen. Finns det tillräckliga resurser, stöd från ledning och kollegor och utrymme för kompetensutveckling?
Där skulle hon vilja att de kunde hjälpa till mer genom att ta fram material för hur man kan arbeta med området tilltro i sina team.
Hur kan BIP användas?
Johanna tycker att styrkan med verktyget är att det inte är för avancerat utan det är hanterbart att hinna använda det. Områdena är också ganska självklara, men det hjälper till att få ett mer strukturerat sätt att arbeta med dem. Det är inte en metod eller lösning i sig utan det ska vara en grund att utgå från. Med de skattningar som individen gör får man ett underlag för vad handläggaren och individen behöver prata om.
– Det ersätter ingenting och kan inte användas enskilt utan handläggaren måste även använda all sin andra kompetens inom till exempel motiverande och lösningsfokuserade samtal eller arbetsterapeutiskta verktyg.
Tanken är också att individen kan få mer insyn i och kontroll över sin egen process. Det blir tydligare vilka behov som personen har och behöver arbeta med. Det blir ett gemensamt ansvar mellan handläggare och individ att lägga upp en plan tillsammans.
De som går utbildningarna kommer från de medsökande samordningsförbunden, deras insatser samt från förbundens medlemmar, främst från kommunerna. Det är chefer och medarbetare som arbetar direkt med klienter som går den två dagar långa grundutbildningen.
– Vi har som mål att det ska bli 300 som har gått utbildningarna. Och det kommer vi nog nå.
De har även hållit “boost-tillfällen” för uppfräschning av kunskaperna för de som tidigare har gått utbildningen.
– Vi kommer göra fler tillfällen för Linköpings kommun och våra insatser och så får vi se om det blir fler förbund som hakar på det.
Svensk BIP-studie
I Danmark är det många kommuner som använder sig av BIP och i Sverige blir det fler och fler. Men det har inte gjorts någon studie av själva BIP-verktyget, utan det var studiens data och insikterna som låg till grund för verktyget som undersöktes. Johanna hoppas att det kommer göras.
– Det finns önskemål från många håll om att en BIP-studie ska göras i en svensk kontext. Det är även därför vi vill förbättra materialet. Om medarbetarna vet hur de kan använda verktyget så blir det säkrare data. Då kan vi bidra med det på vägen mot en BIP-studie.
